Det sprider sig snabbare än Klamydia!

Söndagkväll.
Jag har precis tagit sista tuggan av min Kalleskaviar macka.
(Ja, jag har med mig både kaviar och messmör over seas. Annas skulle jag inte överleva)

Helgen har bjudit på en del bravader.
Fredagen blev vi hedrade genom en sång av två trubadurer från trakten. 
Vips visste hela puben att vi var svenskar!
Lördagen var aningen mer fartfylld då vi återigen hamnade mitt i stormen av en svensexa. Killar i klänningar och peruker. Killar utklädda till någon blandning av Robin Hood;are och engelska gubbar. Snygga killar i baren.
Jag och Julia behöver inte göra annat än att se söta ut så är kvällens drinknota fixad.
Vi går med vinst om vi säger så!
Samtal inleds och "No, we´re from Sweden" blir sagt. I och med den meningen är allt kirrat och klart.
Det går som en löpeld genom Puben. Det sprider sig värre än Klamydia.
Alla vill slänga några ord med de svenska, vackra flickorna.
Man kan inte göra annat än att känna sig sjukt uppassad - och det passar mig alldeles utmärkt!
Natten skulle avslutas med trevligt sällskap och Singstar men klockan tickade på i rasande fart och när timmen sex skulle bli slagen var det dags för jobb.
Därför avböjde jag och Julia, trotts frestelsen i sista sekund och valde att knalla hemåt.
Dock stötte vi ganska snabbt på problem då vi befann oss i en del av Padstow där ingen av oss tidigare vistats.
Vi gick vilse helt enkelt.
I en timmas tid irrade vi runt, i högklackat och i kort kort för att försöka hitta en väg hem. Men icke!
Det hela slutade med att jag upptäckte att vi gått runt i cirklar och vi fick med svansen mellan benen knacka på hos boysen och be dem lotsa oss hemåt.
Tack för det!
Jag tackar mig själv, Julia och vårt trevliga sällskap för ännu en lyckad kväll.
- Jag har som roligast här. Här trivs jag som fisken i vattnet och ingen ska få ta det ifrån mig!




/£linlinnea!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0